Långa betalningstider inom näringslivet leder till försämrad likviditet för leverantörerna, vilket i sin tur ofta gör det svårare för dem att utveckla sina verksamheter. Problemet påverkar särskilt små och medelstora företag som är i behov av god likviditet för att kunna utvecklas och växa.
Sinf har under många år arbetat för kortare betaltider och under 2018 startade vi Föreningen för effektiva affärstransaktioner tillsammans med ett antal andra näringslivsorganisationer. Samma år bestämde sig ett antal storföretag för att arbeta med att korta betaltiderna i näringslivet. Tillsammans tog de fram en uppförandekod som numera förvaltas av föreningen. I dagsläget har närmare 40 storföretag anslutit sig till initiativet om att korta betaltiderna.
Förra året tog även Näringsdepartementet initiativ till att skapa förutsättningar för att kunna följa utvecklingen av betaltider i näringslivet och vända trenden av allt längre betaltider. I promemorian Krav på rapportering av betalningstider föreslogs bland annat att företag med minst 500 anställda årligen ska redovisa uppgifter om betaltider. Som en följd av PM:et fick Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag av regeringen att utreda en del frågor.
I rapporten om betaltider som presenterades av Bolagsverket och Tillväxtverket i mars 2019 har man bland annat undersökt hur stor likviditetförskjutningen kan vara från stora bolag till SME-bolag om betaltiden minskar med 1 dag, från genomsnittet på 33 dagar till 32 dagar. Detta skulle ge en samhällsekonomisk positiv effekt på närmare 104 miljoner kronor eftersom mindre bolag har potentiellt högre kalkylräntor än stora bolag, och därmed högre marginalvärde på varje krona. Om betaltiderna istället minskade med 3 dagar skulle effekten bli 312 miljoner kronor. (Räkneexemplet utgår från en skillnad i kalkylränta på två procentenheter.)
Mer information om koden och föreningens arbete finns på betaltider.se.
