Det går snabbt nu. Stora investeringar krävs i närtid för teknikomställningar samtidigt som vi har galopperande elpriser, kraftig inflation och en vikande konjunktur. Hela 80 procent av underleverantörerna uppger att de ser sämre tider komma, när Underleverantörsbarometern nu släpps för Q3 2022. Det är en kraftig ökning från 56 procent förra kvartalet.
– Det är en mycket tydlig inbromsningssignal. Underleverantörerna har haft höga orderflöden men kämpar fortfarande med materialbrist, långa leveranstider och problem med att hitta arbetskraft säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd på Svensk Industriförening. Sverige behöver nu en långsiktig handlingsplan och snabba beslut i närtid.
Barometern visar att 86 procent av de underleverantörer som ser lågkonjunkturen komma bedömer att den kommer inom ett år och förväntar sig att den varar länge, mer än ett år. Förväntningarna på en ökad orderingång sjunker samtidigt från 41 till 32 procent sedan förra kvartalet. Andelen företag som ökar sin lönsamhet fortsätter också att minska från 34 till 27 procent samtidigt med förväntningar på en minskad produktivitetsökning, som även den går ner till 27 procent.
– Underleverantörerna får jobba hårt för att få fram material, något som äter tid och kapital ur verksamheten. 61 procent uppger att de nu drabbas av materialbristproblematiken vilket är fortsatt höga siffror. Leveranstiderna är långa och dyra, till det har de höga elpriserna tillkommit. Det är en komplex och mycket oroande situation. Dessutom slår tillgången på arbetskraft ytterligare rekord, då 69 procent nu har problem med tillgång till arbetskraft. I denna situation förväntas företagen dessutom investera och teknikutveckla, automatisera och ställa om. Till det behövs kapital som äts upp av dessa faktorer. Det är djupt oroande att andelen företag som ökar sin lönsamhet fortsätter att minska säger Sanna Arnfjorden Wadström.
83 procent av företagen uppger att konkurrenskraften skulle öka med mer digitalisering och automation. Samtidigt har de lång väg att gå då 55 procent uppger att man har en produktion som är automatiserad/digitaliserad till 30 procent eller lägre.
Nyfikenheten på ny teknik har ökat, 43 procent uppger att de vill lära sig mer om AI, att jämföra med 36 procent för ett år sedan. Ungefär en fjärdedel av företagen, 23 procent har automatiserat/ digitaliserat produktionen med 60 procent eller mer, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med mätningen för ett år sedan.
– Teknikförflyttningen går åt rätt håll och intresset för ny teknik som till exempel AI ökar i takt med att kunskapen ökar. Samtidigt har de mindre företagen inte samma muskler för utveckling och investeringar som storföretagen och här är marginalerna avgörande för att ha råd att teknikinvestera och utveckla verksamheten. Här behöver företagen investeringshjälp för att våga ta dyra och livsnödvändiga investeringsbeslut säger Sanna Arnfjorden Wadström.
Underleverantörerna ser energipolitiken som den i särklass viktigaste valfrågan inför valet. För att förbereda sig för sämre tider försöker företagen agera inom en rad områden. 18 procent fokuserar på att stärka kassan. 12 procent arbetar i huvudsak med att öka antalet kunder och 9 procent lägger fokus på sälj- och marknadsföringsinsatser. 10 procent ser över organisationen och befattningar.
– Företagen har gjort stora insatser på en svårnavigerad marknad i flera år. Men nu hopar sig orosmolnen och företagen behöver en regering som agerar på elpriserna och satsar långsiktigt. Dessutom behövs kunskapsstöd i elbesparingsåtgärder. En stor satsning behövs på tillgång till billigt investeringskapital för de små och medelstora företagen där idag både Almis företagslån och banklån är för kostsamma för de stora investeringar som krävs. Här behöver regeringen agera snabbt samtidigt som omställningsstudiestödet behöver utgå från företagens behov istället för individen. Det är en viktig del i kompetensbristproblematiken på arbetsplatserna och de stora kunskapsbehoven i företagen. Regeringen måste i en kraftigt vikande konjunktur våga ta snabba beslut och ge företagen verktyg för att bygga för framtiden och svenska jobb avslutar Sanna Arnfjorden Wadström.
