Hälften fortsätter permittera - stora variationer hos underleverantörerna

Tuffa, gröna EU-krav oroar

Den svenska stålbranschen arbetar på en ny och fossilfri tillverkningsprocess, som kan sänka koldioxidutsläppen i Sverige med 10 procent. Nu riskerar EU:s kommande klassning av verksamheters miljöpåverkan att bli ett hinder för tekniksprånget.

EU: s gröna taxonomi avses guida och styra investerares pengar till mer klimat- och miljövänliga verksamheter. Men regelverket riskerar att bli allt för snävt. Skogsbruk, vattenkraft och biobränsle ser ut att inte anses klimat- och miljövänliga nog. Det skriver SvD Näringsliv.

Grundsyftet är både viktigt och bra, enligt branschorganisationerna Skogsindustrierna och Energiföretagen. Men kriterierna är stenhårda och bara en liten bråkdel av alla verksamheter kommer att passera nålsögat – som är på tok för litet.

Stålbranschen är en av de aktörer som står inför ett tekniksprång. Den viktiga kokskolen som traditionellt har använts måste bytas ut och branschen arbetar på att göra stål av vätgas istället. Vätet som tillverkas med vindkraft och vatten är alltså tänkt att ersätta masugnsprocessen och sänka koldioxidutsläppen från dryga 1,5 ton per producerat ton stål till endast 25 kilo.

Tekniken, som sagts vara både banbrytande och en milstolpe i utvecklingen mot fossilfritt stål, riskeras nu eftersom den har visst behov av vattenkraft. En vattenkraft som kommer att bli mindre attraktiv att effektivisera och investera i. Vilket i sin tur påverkar såväl vattenkraftsbolagens lånekostnader som elanvändarnas klassning. Och elanvändarna är bland andra pappersbruk och stålverk här i Sverige.

Biobränslet ser ut att bli klassat under ett övergångsstadium, det vill säga att det inte kommer att vara helt klimatsmart. Vad avser svenskt skogsbruk har EU-kommissionen uttryckt att bara helt nya företeelser som inte finns i idag ska klassas som helt gröna. Det är dock osäkert vad det egentligen bygger.

Senaste nytt

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Obligatorisk