Regeringen har höjt försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, lägsta lön är i steg ett 27 360 kronor, med avsikt att höja den ytterligare nästa år. Arbetskraftsinvandringens bidrag till BNP och skatteintäkter riskerar att minska drastiskt.
En ny förordning höjer lägstalönen för arbetskraftsinvandrare till 27 360 kronor. Det är oklart hur detta kommer att påverka rekrytering och arbetslöshet. Det skulle kunna leda till en minskning av arbetskraftsinvandringens bidrag till BNP med 16 miljarder och skatteintäkterna med 5 miljarder kronor, jämfört med om ingen förändring hade gjorts.
Regeringen planerar dessutom att höja gränsen ytterligare, vilket kan ha omfattande konsekvenser för flera yrkesgrupper och för ekonomin i stort. Risken är att en ytterligare höjning förvärrar nuvarande problem på arbetsmarknaden.
– Det här utmanar Sveriges arbetsmarknadsmodell, där löner och arbetsvillkor förhandlas mellan arbetsmarknadens parter, säger Magnus Lindström, chefsförhandlare på Sinf. Det kan också komma att ha en betydande påverkan på rekryteringsprocessen hos många företag, eftersom majoriteten av kollektivavtal har lägstalöner som ligger under den nya gränsen.
Det är oklart vad de långsiktiga konsekvenserna av förändringen blir, men det finns en oro för att det kan leda till högre arbetslöshet och svårigheter för företag att expandera eller ta emot nya uppdrag. Väldigt många underleverantörer har redan innan problem med att hitta arbetskraft och rätt kompetens.
Sanna Arnfjorden Wadström, vd på Sinf, har redan från början ifrågasatt föreslaget. Hon konstaterade i våras att företag behöver arbetskraft och att regeringen stoppar en rad möjligheter och riskerar att öka problemen istället för att bidra till förbättring.
Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson skriver i en debattartikel i DN att det verkar som att den nya lönegolvspolicyn är mer drivet av en politisk agenda än av en genomtänkt strategi för att förbättra arbetsmarknaden. Hon menar att lönegolvet inte minskar arbetslösheten, fusket eller utanförskapet – utan att det kommer att öka. Fyra av fem arbetskraftsinvandrare kommer för kortare arbetsvistelser.
