Exportstrategin måste värna svenska varumärken

DEBATT Regeringens aviserade exportoffensiv är nödvändig. En viktig fråga som måste adresseras är frågan om fungerande varumärkes- och immaterialrättsliga skydd på internationella marknader, skriver Anders Ekdahl, vd Sinf och ordförande Undexo.

Den exportoffensiv som regeringen flaggar för i vårbudgeten är en nödvändig signal som behöver utvecklas. Närvaron av svenska företag på de nya tillväxtmarknaderna utanför EU måste öka. Samtidigt behöver vi motverka protektionistiska inslag i handelspolitiken i såväl vår omvärld som på hemmaplan. Låt därför den kommande exportstrategin även adressera frågan om fungerande varumärkesskydd på internationella marknader.

I sin vårbudget lyfter regeringen fram behovet av ökade insatser för att stärka svensk export. Utrikeshandeln är grundbulten för att skapa tillväxt och ökat välstånd och det krävs att dagens exportvolymer höjs ytterligare för att målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska uppnås. Det är dessutom särskilt påkallat med tanke på att utvecklingstendensen är den motsatta då exportsiffrorna dalar. Vi välkomnar regeringens intentioner om en exportoffensiv och ser fram emot att ta del av en ny ”vitamininjektion för utrikeshandeln”.

Problemen på exportsidan är framför allt att svenska företag måste öka sin närvaro på nya tillväxtmarknader. Idag är fokus i alltför hög grad lagd till EU:s inre marknad, med en ungefär hälften så hög tillväxtprognos jämfört med flera sydostasiatiska marknader. Svenska företag behöver ta sikte på de ekonomier som faktiskt växer. Näringsministern har särskilt omnämnt Indonesien som ett land som är allt viktigare för Sverige och svenska företag att verka i. Liknande signaler kommer från Tyskland, som häromdagen meddelade att marknaden kommer att intensifiera sina investeringar i landet. Hela regionen ingår i den prioriterade grupp av länder med stora ekonomier, hög tillväxt och höga trösklar som regeringen lyft fram under våren som särskilt angeläget att nå ut på.

Många företag som vill gå på export behöver direkt stöd kopplat till den specifika marknaden. Behovet av att bemöta hinder som uppkommer på vägen; oavsett om det rör sig om ekonomiska eller strukturella, är stort och måste ingå som ett konkret inslag i en kommande exportstrategi. Men det handlar också om att inse var de politiska och kulturella riskzonerna är. Här behövs spetskompetens inom områden som handelsrätt, immaterialrätt och inte minst diplomati koordineras för att ta fram lämpliga plattformar åt svenska företag. Detta är delar som den kommande exportstrategin behöver ta in.

Sedan finanskrisen 2009 har antalet handelshinder ökat kraftigt runt om i världen. Bara i Indien bedöms drygt 100 nya protektionistiska åtgärder ha införts. Trots hög tillväxt visar flera länder i Sydostasien tecken på sådan handelspolitik. Ett exempel är Indonesien, som har för avsikt att införa varumärkesförbud för vissa livsmedel och alkohol, främst riktat mot australiensiska produkter men även brittiska. Detta som ett direkt gensvar på Australiens införande av neutrala förpackningar på tobaksprodukter samt britternas planer på desamma. För svensk del är problematiken med piratkopiering välkänd inom områden som mode, glas och möbeldesign.

Oaktat det rör sig om ett regelrätt förbud eller piratkopiering förväntar vi oss att näringsministern adresserar frågan om fungerande varumärkes- och immaterialrättsliga skydd på internationella marknader. Detta för att undvika att företagsidentiteter blir slagträn i internationella handelsdispyter. Regeringen har tidigare lyft upp den ökade protektionismen som ett av de stora hoten mot svensk export och tillväxt. Det är hög tid att frågan om varumärkesskydd för svenska företag förs upp på dagordningen.

Senaste nytt

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Obligatorisk