vågskål 900x506

Aktuella rättsfall

AD 2018 nr. 77 – Återbetalning av kostnad för utbildning

En anställd fick en helikopterförarutbildning betald av sin arbetsgivare, fem månader senare sade han upp sig. Arbetsgivaren påstod att man avtalat om att den anställde skulle betala tillbaka viss del av kostnaden för utbildningen om han sade upp sig inom fem år efter att slutfört utbildningen. Arbetsdomstolen konstaterade att arbetsgivaren inte kunde bevisa att det funnits något avtal, vilket innebar att den anställde inte behövde ersätta kostnaden för utbildningen.

AD 2018 nr. 78 – Brott mot kollektivavtal och förhandlingsvägran

Ett lettiskt företag har tecknat hängavtal till byggnadsavtalet med Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Arbetsdomstolen konstaterade att det lettiska företaget brutit mot kollektivavtalet när det gällde reglerna om prestationslön, lokala löneförhandlingar, skyldigheten att lämna granskningsuppgifter till den fackliga organisationen, brutit mot arbetstidsregler i avtalet, inte lämnat lönespecifikationer och att man betalat för låg timlön. Det allmänna skadeståndet för brott mot kollektivavtalet blev 820 000 kronor. Företaget gjorde sig även skyldiga till förhandlingsvägran när man inte deltog i de begärda tvisteförhandlingarna. Skadeståndet för detta blev 30 000.

AD 2018 nr. 76 – ogiltigförklaring av uppsägning

En konferensverksamhet anställde i juni 2014 en bagare till ett bageri man planerade att starta upp i lokalerna. Bagaren sades sedan upp i april 2015 p.g.a. arbetsbrist. Arbetsdomstolen konstaterade att företaget kunnat visa att det fanns en arbetsbrist i april 2015 eftersom man valt att sluta baka eget bröd och istället satsa på bake-off-produkter. Domstolen påpekade att företaget hade en omplaceringsskyldighet som innebar att man var tvungen att undersöka vilka andra tjänster bagaren hade varit kvalificerad att utföra innan man sade upp honom. Om det är oklart om det finns en sådan tjänst innebär det att företaget inte gjort en ordentlig omplaceringsutredning. I det här fallet hävdade företaget att man informerat bagaren om att det fanns andra lediga tjänster samtidigt som man sade upp honom och att han då tackat nej till dessa tjänster. Bagaren påstår att detta inte har hänt. Domstolen konstaterade att företaget inte uppfyllt sin omplaceringsskyldighet även om all man påstod stämmer eftersom man inte erbjudit bagaren de andra tjänsterna innan man sa upp honom. Företaget var även tvunget att informera bagaren om att han kunde bli uppsagd om han inte accepterade någon av de tillgängliga tjänsterna. Eftersom man inte gjort detta var uppsägningen inte laglig, och ogiltigförklarades.

AD 2018 nr. 75 – lönefordran

En man arbetade åt en byggfirma mellan den 12 maj och den 9 september 2015. Arbetsgivaren hävdade att mannen varit provanställd, att anställningen upphörde den 9 september 2015 och att arbetstagaren endast arbetade ”vid behov”. Arbetstagaren påstod att han varit tillsvidareanställd på heltid och att hans anställning löpt till den 29 februari 2016 då han stått till arbetsgivarens förfogade fram till och med februari månad. Arbetstagaren ansåg sig därför ha rätt till lön fram till och med februari 2016. Arbetsgivaren kunde inte bevisa att arbetstagaren varit provanställd, vilket gjorde att domstolen konstaterade att arbetstagaren varit tillsvidareanställd. Domstolen konstaterade dock att den anställde blivit uppsagd den 9 september och att han insett detta trots att inte fått någon skriftlig uppsägning. Arbetstagaren har alltså haft rätt till lön under uppsägningstiden. Arbetsdomstolen konstaterar även att arbetsgivaren inte har kunnat bevisa att tjänstgöringsgraden varit ”vid behov”. Man kunde däremot konstatera att den jobbannons den anställde svarat på angivit att det rörde sig om en heltidstjänst, och därför skulle lönen under uppsägningstiden beräknas som för en heltidstjänst.

Senaste nytt

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Obligatorisk