Konkurserna fortsätter att öka, vi frågade oss varför och kontaktade en obeståndsexpert på Advokatfirman Carler. Läs om orsak, tidiga varningstecken och vad du kan göra.
Statistiken från UC visar en dyster utveckling. Konkurserna har ökat med 49 procent jämfört med samma period 2022. Även antalet nystartade företag har minskat drastiskt med 87 procent. BNP-sifforna för juli visade en minskning på 1,5 procent under andra kvartalet och arbetslösheten steg till 7,9 procent i juni från 7,2 i maj. Den ekonomiska osäkerheten är stor och framtida höjningar av räntor och elkostnader gör det svårt för företagen att planera.
Varför har då konkurserna ökat så kraftigt?
Peter Eriksson, advokat på Advokatfirman Carler beskriver:
– Vår uppfattning är att inflationen och de höjda räntorna slår på flera olika sätt. Dels har konsumenter mindre pengar att spendera, dels höjs företagens kostnader, som exempelvis lokalhyror genom indexklausuler. Många företag har dessutom en ”ryggsäck” av skatteanstånd sedan Coronapandemin. Därtill har höga energipriserna och ökade kostnader för varuinköp drabbat många företag.
– Cirka 24 000 företag har anståndsskulder om totalt ca 44 miljarder kronor, på vilka både avbetalningar och stigande räntor ska betalas. Allt fler branscher upplever ökade ekonomiska svårigheter med konkurser och rekonstruktioner som följd, och handel och transport är särskilt utsatta branscher just nu. Inom handel har stora lager byggts upp till följd av ändrade beteenden under pandemin, vilka nu är svåra att sälja av.
– Risken är att antalet företag som får ekonomiska svårigheter fortsätter att öka under hösten, tillägger Peter Eriksson. Men man ska samtidigt komma ihåg att antalet konkurser under ett par år har varit mycket låga, så just nu ökar antalet konkurser från låga nivåer.
Uppmärksamma varningstecken och våga ta hjälp i tid
Att som företag hamna i ekonomiska svårigheter, på grund av tillfälliga oförutsedda händelser, förändringar på marknaden eller olika former av missförhållanden, är inget ovanligt. Det är viktigt att våga ta hjälp i tid, säger Peter Eriksson.
– Om man identifierar att företaget har ekonomiska bekymmer och agerar tidigt finns det bättre möjligheter att analysera varför bolaget har problem och vad som kan göras åt saken. Vi rekommenderar att man gör en likviditetsbudget som sträcker sig exempelvis sex månader framåt, för att identifiera om det kommer att finnas tillräcklig likviditet under överskådlig tid. En sådan likviditetsbudget ska visa in- och utbetalningar, och inte intäkter och kostnader. Vid likviditetsproblem bör man fråga sig om det endast är en tillfällig brist på likvida medel eller om det uppstått en varaktig oförmåga för bolaget att betala sina skulder (dvs. obestånd). Frågan om likviditet ska inte blandas ihop med frågan om bolagets eget kapital är intakt och eller om skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning.
Avslutningsvis vill Peter Eriksson påminna om att det finns en risk för personligt betalningsansvar (så kallat företrädaransvar) för bolagets skatteskulder, om dessa inte kan betalas av bolaget. För att undvika risk för företrädaransvar ska bolagets företrädare senast den dag skatteskulderna förfaller se till att bolaget ansöker om konkurs eller företagsrekonstruktion.
Kontakta alltid Sinfs jurister om du som företagare har frågor eller känner oro över utvecklingen i ditt företag.
