SME-företagen rustar för tvärnit

Sex missar i krispaketen som lägger krokben för småföretagen

Många företag befinner sig i sin värsta kris någonsin och har nu inlett permitteringar. De arbetar febrilt för att snabbt minska personal och utgifter, samtidigt som de försöker få tag i pengar för att täcka de kostnader som för många känns oöverstigliga just nu.

– Företagen sätter värde på sänkta arbetsgivaravgifter, men i övrigt finns en skepsis mot regeringens krispaket som innehåller en rad brister, säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd Svensk Industriförening Sinf.

Sinfs juridikavdelning och stödverksamhet till företagen går på högvarv, samtidigt som det finns en uppgivenhet hos företagen inom bland annat följande områden:

Merparten av stödet är lån

Många företag hör av sig och är besvikna över stödet till företagen där det mesta består av lån med fem procent ränta eller mer. Detta är dyra pengar som man dessutom måste betala tillbaka. Att låna till investeringar är en sak, men att låna för att överleva det löpande arbetet innebär stora risker. Dessutom tar det tid i handläggning innan stödet kan utbetalas och alla får inte heller hjälp.

Om företagen blir utan inkomst i flera månader kan räntan på lånen bli en stor utmaning att betala tillbaka. Regeringens lån behöver vara mycket mer förmånliga. Titta exempelvis på Schweiz där 300 banker har mandat att utan dröjsmål leverera förmånliga krediter till företagen. För alla mindre företag ges kredit på motsvarade 5 miljoner kronor per bolag utan ränta och med fem års återbetalning.

Att återbetalningstiden förlängs är nödvändigt för bolagen som i många fall kommer att få kämpa länge med att få in varje krona. I Schweiz får banken dessutom 100-procentig säkerhetsgaranti av staten. Ett system som tack vare snabb utbetalning hos bankerna kan utbetalas samma dag. I Sverige oroar sig företagen för handläggningstiderna på till exempel Tillväxtverket och bankerna. Företagen kommer kanske redan att ha gått omkull innan de företag som godkänns får stödet utbetalt.

Korttidspermitteringen fungerar inte för företag utan kollektivavtal

För företag utan kollektivavtal fungerar korttidspermitteringen dåligt då 70 procent av alla anställda måste godkänna en sådan överenskommelse. Dessutom måste alla anställda permitteras lika även om olika avdelningar kan ha helt olika arbetsbelastning. Har man däremot kollektivavtal kan företagen dela upp permitteringen på olika driftsenheter.

Det medför att en industri med 30 anställda där produktionen står still, inte kan permittera bara produktionen med 20 anställda, utan även de övriga 10 anställda som är fullbelagda måste permitteras i samma omfattning. Det här orsakar dyra och problematiska avvägningar för företagaren. Reglerna ger inte kollektivavtalslösa arbetsplatser samma möjlighet till överlevnad och behöver därmed omgående förändras för att alla företag ska ges samma permitteringsmöjligheter.

Staten tar inget sjuklöneansvar i mars

Redan under mars månad har många företag drabbats av hög sjukfrånvaro. Regeringen har endast beviljat att ersätta sjuklönekostnader för april och maj, men många företag har haft det tufft redan under mars. Sjuklönekostnaden borde därför gälla retroaktivt från 1 mars 2020.

För få coronatester görs

Vi behöver få igång tester av de personer som tillfrisknar från misstänkta symtom så att de kan få igång Sverige, arbeta, hjälpa till inom vård och omsorg, ta hand om våra gamla och starta upp näringslivet igen. I Sydkorea testar man 20 000 personer per dygn fördelade på flertalet laboratorier runt om i landet. Tyskland planerar för 200 000 tester per dygn. Svenska laboratorier är öppna för samarbeten men de har svårt att nå fram till myndigheterna.

Regler i semesterlagen försvårar smittbegränsningen

Under påsk riskerar vi att få en ökad spridning genom att människor rör på sig. När man som arbetsgivare beviljat semester hindrar nuvarande regler i semesterlagen att man ändrar eller drar in denna. Samtidigt kan man efter ledighet bli tvungen att sätta nyckelpersoner i karantän efter resa i och med att det skapar oro på arbetsplatsen eller för att det medför risk för övrig personal. Genom att tillfälligt ge arbetsgivarna ett större mandat att reglera semesteruttagen kan människor påverkas att minska smittspridningen.

Politikerna saknar kunskap om småföretagen

Flertalet svenska arbetsgivarorganisationer representerar både stora och små företag. Man lyfter ofta problemen för de stora bolagen, medan småföretagarnas röster hamnar i skymundan. Detta är ett känt problem som förekommit under många år. Inte sällan saknar politikerna kunskap om hur stora skillnaderna är mellan stora och små företag, vilket har gjort att Sveriges småföretag inte tas till vara i den utsträckning som är möjlig. Det behövs en större närhet till småföretagen för att få delar i krispaketet rätt så att småföretagen kan resa sig framåt.

En omedelbar regelförändring är av största vikt så att korttidspermitteringar kan genomföras för att även passa våra småföretagare. Bidragsdelar som arbetsgivaravgifterna behöver utökas och handläggningstiderna måste kortas.

– Vi behöver testa människor som blir friska från misstänkta symtom så de kan sätta igång Sverige och vi måste förlänga stödperioderna för att få det mer långsiktigt. Hjälp kommer att behövas även under hösten och det kommer att behövas återbetalningstider av lånen på många år för att företagen ska ha en chans att klara sig, säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd Svensk Industriförening Sinf.

Senaste nytt

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Obligatorisk