Promemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare har remitterats. I den föreslår regeringen att en arbetskraftsinvandrare – för att kunna beviljas ett arbetstillstånd – ska ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen. – Detta fungerar inte menar Sanna Arnfjorden Wadström, vd på Sinf. Gränsnivån ligger alldeles för högt och innebär att det blir ytterst svårt för svensk industri att fylla vakanta platser.
Riksdagen beslutade om förslaget Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare i november förra året. Av förslaget följer att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Den närmare innebörden av kravet ska enligt propositionen regleras i förordning.
I den promemoria som regeringen nu remitterat föreslås att arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som uppgår till minst 80 procent av den medianlön som statistiska centralbyrån publicerar för Sverige. Det innebär ett försörjningskrav på 26.650 kronor i månaden. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) uppger att nivån syftar till att minska fusk och utnyttjande kopplat till arbetskraftsinvandring.
Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer, säger Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson, Ingemar Kihlström. Han menar att förslaget främjar kvalificerad arbetskraftinvandring.
Magnus Persson, arbetsmarknadsutskottets ordförande från Sverigedemokraterna, menar att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige och att det inte finns någon anledning att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer.
-Sverige har en omfattande arbetskraftsbrist, säger Sanna Arnfjorden Wadström. I mätningar år efter år har tillgången på arbetskraft varit ett problem för mellan 50 och 70 procent av underleverantörerna. Sinf har därför också arbetat hårt på en rad områden, bland annat för att få flyktingarna i arbete. Förslaget väcker många frågor, exempelvis om företag ska tvingas ge arbetskraftsinvandrare en högre lön än svenska medborgare. I avsaknad av arbetskraft och andra alternativ kan det bli så, vilket är bekymrande.
Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson kallade förslaget för ett kraftfullt slag i luften och menade att ett ingrepp görs i lönebildningsmodellen. Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten menar att det är praxis att staten inte lägger sig i lönebildningen och att den praxisen tjänat alla väl. Han menar också att dribblandet gör Sverige oattraktivt. Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare, säger att förslaget är negativt för de gröna näringarna som är beroende av arbetskraftsinvandrare. Det är också ett allvarligt ingrepp i den svenska modellen i och med att det innebär högre lönenivåer än de som fack och arbetsgivare slutit kollektivavtal kring. Även Almegas chefsekonom Patrick Joyce stämmer in i kritiken och konstaterar att vi nu frångår en behovsstyrd arbetskraftsinvandring.
Sanna Arnfjorden Wadström ifrågasätter förslaget eftersom företag behöver arbetskraft, här stoppar regeringen en rad möjligheter och riskerar att öka problemen istället för att bidra till förbättring.
Förordningsändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023.
