Under de senaste två åren har konkurserna ökat kraftigt i Sverige, särskilt inom bygg, industri, partihandel och transport/logistik. Enligt UC och Tillväxtanalys var 2024 ett rekordår med över 10 000 konkurser, och även under första halvåret 2025 låg nivåerna fortsatt högt. Först under sommaren 2025 har man börjat se en viss lättnad, men läget är fortfarande skört. Långa betaltider är en central orsak till pressen på små- och medelstora företag, som ofta agerar bank åt större kunder.
Sinf har länge drivit frågan om skärpta regler mot långa betaltider och är en av de aktörer som tydligast lyft problemet till politisk nivå. Men innan lagstiftningen hinner ikapp finns det flera steg ni själva kan ta:
- Standardisera betalningsvillkor– skriv alltid in 30 dagar (eller kortare) i avtalen, och följ upp avvikelser direkt.
- Inför rutiner för bevakning– flagga fakturor som passerat förfallodatum med 10 dagar och låt systemet varna automatiskt.
- Kreditupplysning och riskbedömning– även på etablerade kunder, eftersom betalningsförmågan kan förändras snabbt.
- Påminnelse- och inkassorutiner– var snabb att agera och använd den kravprocess som det individuella skuldärendet aktualiserar.
- Utnyttja factoring selektivt– det kan vara dyrt, men som buffert för vissa kundgrupper kan det rädda likviditeten.
- Tydlig kommunikation– signalera internt att sena betalningar inte accepteras, och externt att ni är konsekventa.
Ur ett näringspolitiskt perspektiv är det viktigt att påpeka att långa betaltider är ett strukturellt problem som förskjuter likviditetsrisker nedåt i leverantörskedjan. Små och medelstora företag fungerar som ofrivilliga kreditgivare åt större aktörer, vilket ökar konkursrisken vid avvikelser i betalningsflödena. Här har SINF spelat en central roll genom att systematiskt driva frågan om lagstiftning mot oskäliga betaltider, både i Sverige och på EU-nivå.
Vår ståndpunkt är tydlig: lagstiftning som säkerställer maximalt 30 dagar som huvudregel är nödvändig. Den nuvarande frivilliga normen räcker inte. Regeringen har inlett viss beredning, men processen går långsamt och under tiden drabbas medlemsföretagen av försämrad likviditet.
Vi jurister på Sinf vill understryka vikten av att bevaka utvecklingen. Om lagstiftningen fördröjs finns en risk att fler företag i leverantörsledet slås ut i onödan, trots att deras affärsmodeller i grunden är sunda. En rättsligt bindande betalningsregel är därför inte bara en fråga om konkurrensneutralitet – utan om överlevnad för delar av det svenska näringslivet.
