Vid en höjning av lönegolvet för arbetskraftsinvandring minskar svensk BNP drastiskt. Det visar färska beräkningar som tagits fram av Strategirådet på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Process- och maskinoperatörer är den enskilt mest drabbade yrkesgruppen, den utbildning som finns tillgodoser inte ens 10 procent av behovet.
Om regeringen höjer lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från dagens 80 till 100 procent av medianlönen riskerar svensk BNP att minska med uppemot 30 miljarder kronor årligen. Resultatet bygger på en jämförelse av arbetskraftsinvandringens bidrag till BNP under 2023 med den förväntade effekten vid en höjning av lönegolvet. Effekten på arbetskraftsinvandringen är redan tydlig – sedan det nuvarande lönegolvet infördes hösten 2023 har antalet arbetstillstånd minskat med 8 400.
Analysen pekar på att den föreslagna höjningen skulle få betydande konsekvenser för företagens kompetensförsörjning. Redan i dag uppger många branscher att det är svårt att hitta rätt kompetens. En ytterligare höjning av lönegolvet riskerar att tvinga företag att tacka nej till uppdrag, eller i värsta fall lägga ned verksamheten. Kritiken handlar också om bristande konsekvens i regeringens politik – samtidigt som man vill attrahera högkvalificerad arbetskraft från tredjeland skärper man villkoren som gör det svårare för företag att rekrytera just denna grupp.
Högkvalificerade påverkas negativt
De nya beräkningarna visar dessutom att en stor andel av de som påverkas negativt av en lönegolvshöjning är högkvalificerade. Omkring en tredjedel av de berörda har en högskoleutbildning, och ytterligare 17 procent arbetar inom avancerad maskinell tillverkning. Process- och maskinoperatörer bedöms vara den enskilt mest drabbade yrkesgruppen – och står ensamma för nära en miljard kronor i potentiella BNP-förluster. Inom svensk industri utbildas endast omkring 400 nya processoperatörer per år, trots att behovet ligger på 3 500.
Flera kritiska röster har lyft att ett höjt lönegolv är att betrakta som ett politiskt ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen. Bland annat har juridiska fakulteten vid Lunds universitet varnat för att förslagen innebär ett allvarligt avsteg från den svenska modellen. Migrationsministern har dock hävdat att förslaget endast berör en mindre grupp, men enligt statistik fanns det över 48 000 giltiga arbetstillstånd i Sverige i februari 2024 – långt fler än vad som antytts i den politiska debatten.
-När regeringen börjar styra lönevillkor politiskt, snarare än att överlåta det till arbetsmarknadens parter, hotas både tillväxt, sysselsättning och den svenska modellen. Det är inte en väg vi bör gå, säger Magnus Lindström, chefsjurist på Sinf.
