Omsättningen ökar för 30 procent av underleverantörerna, det är en lätt ökning med 5 procentenheter sedan förra Underleverantörsbarometern men långt under genomsnittet på 49 procent. Det tyder på att de är försiktigt positiva och mer hoppfulla framåt. Orderingången ökar svagt men produktiviteten är fortsatt låg. Underleverantörsbarometern levererar historiskt låg lönsamhet och omsättningen minskar för en tredjedel. Omkring sju av tio underleverantörer uppger att arbetstidsförkortning i detta läge skulle innebära sämre ekonomi och sämre konkurrenskraft.
Kompetensbristen är nästan uppe på rekordnivå igen. Hela 67 procent har arbetskraftsbrist. De senaste åren har arbetskraftsbristen nästan konstant legat omkring 60 procent. Samtidigt vill 33 procent öka arbetskraften.
– Det finns ett stort intresse för att anställa säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd för arbetsgivarorganisationen Sinf. Många företagare tror att konjunkturen vänder och att vi är på väg ur en lågkonjunktur. Omsättningen har gått upp för 5 procent och orderingången är lätt uppåt. Det brukar skapa ett intresse för rekryteringar. Intresset för att anställa personal är också mycket stort och har gått kraftigt upp. Det gör att behovet av att hitta arbetskraft är stort. Nu vill 33 procent anställa och bara 8 procent vill minska medarbetarstyrkan. Det är en kraftig ökning från att 21 procent ville anställa vid förra mätningen och 14 procent minska. Detta förstärker vikten av arbetskraften, att minska arbetstiden i detta läge, som vissa aktörer föreslår, är allvarligt och orealistiskt.
Orderingången ökar svagt för tredje kvartalet i rad, 31 procent men snittet är 45 procent. Samtidigt uppger 25 procent minskad orderingång, det är såväl under snittet som den lägsta siffran sedan slutet av 2000. Produktiviteten har varit konstant låg sedan pandemin, majoriteten 67 procent uppger att den är oförändrad, genomsnittet är 53 procent (Q1/2007-Q3/2024). Endast 21 procent uppger ökad produktivitet, att jämföra med snittet om 35 procent.
Underleverantörernas lönsamhet är fortsatt låg. Situationen under de sista 2,5 åren är sämre än under pandemiåren. Hela 35 procent uppger minskad lönsamhet, vilket är långt sämre än genomsnittet på 25. Bara 23 procent uppger ökad lönsamhet, det är långt sämre än genomsnittet på 36 procent.
En förkortad arbetstid med bibehållen lön skulle i detta läge enligt underleverantörerna innebära:
85 procent – Ännu sämre ekonomi
74 procent – Sämre konkurrenskraft
67 procent – Minskad produktivitet
Sveriges konkurrenskraft har som bekant halkat efter och samtidigt med det föreslås en arbetstidsförkortning som ytterligare skulle förvärra situationen. Majoriteten, knappt sju av tio underleverantörer, är negativa till arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Om förkortningen skulle ske med motsvarande reducerad lön förblir knappt fem av tio negativa. Underleverantörerna menar att en arbetstidsförkortning är omöjlig, de har brist på arbetskraft som det är. En ökad effektivisering och automatisering uppges som en tänkbar anpassning av 21 procent, det är investeringar som kräver kapital.
– Det behövs satsningar som gynnar underleverantörerna. Förslaget om arbetstidsförkortning skulle förlama branscherna. De är sedan tidigare i ett läge där behovet av investeringar är betydligt större än vad det har varit tidigare, säger Sanna Arnfjorden Wadström. Jag ser förslaget som orealistiskt när man har haft och fortsatt har för höga räntor och kraftiga kostnadsökningar de senaste åren samtidigt som kronan är svag. Dessutom ska man in i en ny löneförhandling, det kunde inte ha kommit vid en sämre tidpunkt fortsätter hon. Därutöver bör detta vara föremål för diskussion mellan arbetsmarknadens parter.
– Underleverantörerna är beundransvärda, de har stretat på i flera svåra år och klarat av att hantera motgång på motgång säger Sanna Arnfjorden Wadström. Det är bekymmersamt att lönsamheten legat så lågt under så pass lång tid. Samtidigt som de kämpar tvingas många agera bank åt storföretagen, med betalningstider på 45–120 dagar. Detta i en tid av automatisering och digitalisering, vilket kräver kapital och nu krav på en arbetstidsförkortning som skulle påverka lönsamheten ännu mer. Underleverantörernas investeringar och tillväxtpotential har minst sagt blivit lidande.
Små och medelstora företag står för 65 procent av jobben i Sverige och de skapar fyra av fem jobb. De utgör hela 99,9 av svenska företag. De är också största skatteinbetalaren i knappt 200 kommuner.
– Nu krävs krafttag för att skapa förutsättningar för tillväxt. Deras lönsamhet måste ovillkorligen öka. Där har vi viktiga faktorer som exempelvis att lagstifta om 30 dagars betalningstid, snabba räntesänkningar och tillgång till investeringskapital vilket är en direkt nödvändighet för att ge mindre företag möjlighet att investera, säger Sanna Arnfjorden Wadström. De kommer vara extremt beroende av sitt kapital framåt då de är pressade och behöver göra stora investeringar framöver.
Läs också rapporten.
Sinf är en oberoende arbetsgivarorganisation som organiserar små och medelstora industri- och tjänsteföretag, med eller utan kollektivavtal. Om du inte är medlem och vill ha svar på fler frågor eller titta på juridikbanken – bli medlem!
