EU:s lönetransparensdirektiv är på väg att införas i svensk rätt. Tidsplanen har skjutits upp till den 1 januari 2027, samtidigt som regeringen nu signalerar att man vill försöka få till förändringar på EU-nivå.
Direktivet syftar till att minska osakliga löneskillnader genom ökad öppenhet. Bland annat föreslås krav på att arbetsgivare ska ange lön eller lönespann vid rekrytering och ge anställda större insyn i lönestrukturer. Det införs också rapporteringskrav som stegvis börjar gälla för större företag (först från cirka 150 anställda och sedan även ner till 100 anställda över tid).
Det som väckt mest diskussion är de administrativa kraven. För många företag innebär direktivet mer arbete med att samla in, analysera och rapportera löneuppgifter. Det tar tid och resurser – utan att det nödvändigtvis förändrar verksamheten i någon positiv riktning.
Flera näringslivsaktörer – inklusive SINF – har därför varit kritiska och menar att nyttan är begränsad, särskilt i länder som Sverige där det redan finns regler om lönekartläggning och en lång tradition av jämställdhetsarbete.
Regeringen vill nu påverka EU att ändra direktivet, men sådana processer tar tid och är osäkra. För företagen är det därför klokt att utgå från att nya krav kommer – även om detaljerna kan justeras.
Vad bör företag göra?
Det viktigaste är att ha ordning och reda i sina löner:
- Säkerställ att lönesättningen är saklig och motiverad
- Dokumentera hur löner sätts
- Se över rutiner inför rekrytering
Transparensfrågor kommer att bli allt viktigare framöver. Samtidigt är det avgörande att nya regler är rimliga och proportionerliga – så att företag kan fortsätta fokusera på att utveckla sin verksamhet
Vill du veta mer eller har frågor – kontakta någon av Sinfs jurister.
Sinf är en oberoende arbetsgivarorganisation som organiserar små och medelstora industri- och tjänsteföretag, med eller utan kollektivavtal. Om du inte är medlem och vill ha svar på fler frågor eller titta på juridikbanken – bli medlem!
