Den enskilt största stödåtgärden under pandemin var stödet till korttidsarbete. Ungefär en femtedel av alla anställda i näringslivet permitterades vid något tillfälle. Stödet användes mest av större företag med regelbunden produktion, låg personalomsättning och fasta anställningsvillkor. Utfallsdata visar också på ett högre antal permitterade män än kvinnor.
Stödet till korttidsarbete innebar att anställda gick ner i arbetstid under en begränsad period samtidigt som arbetsgivaren fick ett ekonomiskt stöd av staten. Nästan 580 000 anställda permitterades vid något tillfälle. Tillverkningsindustrin utnyttjade stödet mest, med knappt 174 000 permitterade, följda av handel med drygt 106 000 och Hotell och restaurang med knappt 64 000.
Sammanlagt har knappt 32 miljarder kronor beviljats i stöd, mest beviljades arbetsgivare i Stockholm, följt av Göteborg och Skåne. Koncentrationen till Stockholm och Göteborg uppges bero på länets storlek, men också på att många företag har sina huvudkontor på dessa orter.
Permitteringsstödet användes som mest under perioden april till september, samtidigt har användandet över tid varierat mellan branscher. I tillverkningsindustrin gick efterfrågan kraftigt ned under slutet av 2020. I sektorerna inom service var efterfrågan varit högre och jämnare.
Permitteringsstödets stora omfattning uppges troligtvis ha hjälp till att motverka en nedgång i produktion och sysselsättning. Svenska företag har haft möjlighet att behålla sin främsta resurs – sina medarbetare och deras kompetens. Myndigheter som Riksbanken och Konjunkturinstitutet, men även organisationer som Svenskt Näringsliv, har i sina analyser understrukit nyttan med stödet.
