Att brottslighet gentemot arbetsgivaren är grund för avskedande är för de flesta självklart. Det som gör det lite mer komplext är när en arbetstagare begår brott ”på fritiden”. Frågan om brottslighet som sker utanför arbetstid kan påverka en anställning är återkommande i arbetsrätten och ofta mer komplex än den spontant kan framstå som. Svensk rätt saknar en generell regel om att brottslighet som begås utanför arbetet automatiskt utgör grund för uppsägning eller avskedande. I stället bygger bedömningen på en helhetsanalys där man tittar på om det föreligger en tillräckligt stark koppling mellan brottet och anställningen. Det centrala är därmed inte var brottet har begåtts, utan hur det påverkar arbetsgivarens verksamhet, arbetsmiljön och förtroendet för arbetstagaren.
Utgångspunkten: Helhetsbedömning och koppling till arbetet
Arbetsgivaren måste kunna visa att brottet eller beteendet utanför arbetstid:
- skadar eller riskerar att skada verksamheten,
- påverkar arbetsmiljön eller arbetsplatsens trygghet,
- innebär en förtroendeförlust som gör fortsatt anställning ohållbar, eller
- ingår i ett mönster av misskötsamhet eller bristande insikt om yrkesrollen.
Det är alltså inte den straffrättsliga bedömningen som är avgörande, utan vilka arbetsrättsliga konsekvenser gärningen får. Ett allvarligt brott som saknar koppling till arbetet kan vara utan betydelse – samtidigt som ett mindre allvarligt brott kan väga tungt om det skadar arbetsgivarens förtroende.
Exempelvis kan arbetstagare med förtroendeställning, hantering av pengar eller säkerhetskritiska uppgifter bedömas strängare än andra. Förtroendemissbruk, även utanför arbetet, kan vara skäl för uppsägning.
När brott riktas mot kollegor – den tydligaste kopplingen
En särskilt känslig kategori är brott där offer och gärningsperson är kollegor. Arbetsdomstolen har i flera fall uttalat att sådana händelser kan vara ägnade att:
- allvarligt störa arbetsrelationer,
- skapa otrygghet i arbetsmiljön,
- omöjliggöra fortsatt samarbete.
I målet AD 1992 nr 86 konstaterade Arbetsdomstolen att en våldtäkt, som skett helt utanför arbetet i en privat miljö, fanns det en direkt koppling till arbetsplatsen eftersom den utsatta var kollega. Arbetsgivaren måste kunna säkerställa en trygg arbetsmiljö. Risken för fortsatt kontakt på arbetsplatsen gjorde att uppsägningen var sakligt grundad. I AD 199 nr 64 gjordes en liknande bedömning. Domstolen upprepade principen: brottets faktiska miljö är mindre relevant än dess inverkan på arbetsplatsen. Om händelsen är ägnad att allvarligt störa arbetsförhållandena kan anställningen avslutas.
Gemensamt för båda fallen är att domstolen lyfter arbetsmiljöperspektivet. Att utsätta en kollega för brott innebär nästan alltid en direkt påverkan på arbetsplatsen – något arbetsgivaren varken kan eller får ignorera.
Bergarbetarmålet – hot på en bar som fick arbetsrättsliga konsekvenser
Det så kallade Bergarbetarmålet AD 2022 nr 55 ger ytterligare vägledning och har blivit en viktig referens i diskussionen om brottslighet utanför arbetstid. Två kollegor hamnade i konflikt på en bar under sin fritid. Den ena kollegan var arg på den andre på grund av att denne tagit bort honom som vän på Facebook. Situationen eskalerade och ett hot uttalades i stil med att ” Jag kommer köra över dig med bilen och bränna ner ditt hus med dina föräldrar i”. Den hotade kollegan påverkades hårt av händelsen som därefter togs upp på LKABs HR-avdelning där beslutet landande i att avskeda kollegan som utfäst hoten, efter 30 års anställning i företaget.
Arbetsdomstolens bedömning
Trots att händelsen var av privat natur bedömde domstolen att:
- arbetstagaren visste att personen han hotade var kollega,
- hotet var av sådan karaktär att det kunde påverka arbetsmiljön negativt,
- arbetsplatsens trygghet och relationer riskerade att skadas.
Detta innebar att hotet ansågs ägnat att allvarligt störa förhållandena på arbetsplatsen, vilket gav arbetsgivaren rätt att avsluta anställningen.
Bergarbetarmålet visar tydligt att arbetsrätten inte begränsas av tid och rum. Det avgörande är relationen mellan de inblandade och konsekvenserna för arbetsmiljön och verksamheten. När kollegor är inblandade förstärks kopplingen till arbetet – och arbetsgivaren får ett tydligare mandat att agera.
Sammanfattning – en balans mellan privatliv och arbetsgivarens ansvar
Brottslighet utanför arbetstid kan påverka anställningsförhållandet, men endast om det finns en reell och konkret koppling till arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste alltid kunna motivera sitt beslut med sakliga skäl, och varje fall bedöms individuellt. Följande huvudprinciper kan utläsas ur praxis:
- Brott mot kollegor är särskilt allvarligt och utgör nästan alltid en stark koppling till arbetet.
- Förtroendeskadliga brott, även i privatliv, kan vara grund för uppsägning om arbetstagaren har en särskild förtroendeställning.
- Arbetsmiljöperspektivet väger tungt: arbetsgivaren har skyldighet att säkerställa trygghet och fungerande relationer.
- Helhetsbedömningen avgör – brottets art, omständigheter, följder och arbetstagarens inställning bedöms tillsammans.
Sinf är en oberoende arbetsgivarorganisation som organiserar små och medelstora industri- och tjänsteföretag, med eller utan kollektivavtal. Om du inte är medlem och vill ha svar på fler frågor eller titta på juridikbanken – bli medlem!
