Långa betaltider och sena betalningar är en vanlig orsak till att svenska företag drabbas av sinande kassaflöden, och därmed får svårt att investera, växa och anställa. Trots att det redan sedan tidigare har uppmärksammats går utvecklingen åt fel håll. Enligt organisationen Företagarnas medlemmar, i huvudsak små och medelstora företag, har problemen med sena betalningar ökat under senare år och därför behöver fler storföretag nu aktivt ta ställning för att vända trenden.
Intrum genomför varje år en undersökning av betaltider i Europa, som i år visade att antalet dagar det i genomsnitt tar för svenska företag att få betalt ökade till 33 dagar, från 32 dagar under 2017. Sverige går därmed mot trenden i övriga Europa, där det genomsnittliga antalet dagar till betalning minskar.
Även om betaltiderna har ökat med i genomsnitt en dag så finns det i praktiken företag som på större företags begäran sitter med betaltider som är uppemot fyra gånger längre än 33 dagar. I undersökningen svarade en majoritet (6 av 10) av svenska företag att man har blivit ombedd att acceptera längre betaltider än man känner sig bekväm med. Drygt vart fjärde företag (26 procent) svarar samtidigt att sena betalningar har pressat bolagets likviditet, och nästan vart femte svenskt bolag (18 procent) uppgav att snabbare betalningar skulle göra det möjligt att anställa fler medarbetare.
Problemen med långa betaltider och sena betalningar är särskilt kännbara för små och medelstora företag. För den som har ett mindre antal kunder kan en längre tids väntan på betalning bli ett hårt slag mot kassaflödet. Eftersom småföretagare ofta har begränsad tillgång till lånefinansiering kan kortvarig likviditetsbrist relativt snabbt bli ett hinder för möjligheten att växa, och ibland till och med hota företagets överlevnad. I årets undersökning svarade vart sjätte svenskt företag att sena betalningar har utgjort ett så pass allvarligt hot att företaget har stått på spel.
Att få betalt i tid för levererade varor och tjänster är centralt för att kunna betala medarbetare, egna leverantörer och planera för framtiden. Trots det är långa betaltider ett utbrett och långvarigt problem, i både Sverige och övriga Europa. Olika insatser har genomförts, varav det mest kända är EU:s Late payment directive, som implementerades i Sverige år 2013. Hittills har effekterna dock varit blygsamma – intresset från de berörda bolagen har helt enkelt varit för dåligt.
Det är därför välkommet att Sverige nu har en frivillig kod för kortare betaltider på plats som näringslivet har tagit initiativ till. Med den blir Sverige ett av flera europeiska länder där näringslivet på egen hand visar sig beredda att ta ansvar för mer hållbara betaltider. Precis som i Nederländerna och Storbritannien är den svenska koden frivillig och syftar till att förbättra och korta betalningsvillkoren mellan företag. På bara några månader har koden skrivits under av ett trettiotal större svenska bolag, som alla är överens om behovet av en schysst och sund betalningskultur med kortare betaltider.
Det är positivt att ett relativt stort antal bolag redan stöttar initiativet, och därmed går i bräschen mot ett näringsliv med mer hållbara betalningsflöden. Nu hoppas vi på en bred uppslutning bakom koden, och att det på sikt kan leda till en generell attityd- och beteendeförändring i näringslivet.
Snabbare betalningar skulle leda till bättre betalningsflöden och skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Att betala och få betalt i tid är helt enkelt en central hållbarhetsfråga som skulle leda till positiva effekter för hela samhällsekonomin.
Fredrik Backman
vd Intrum Sverige
Günther Mårder
vd Företagarna
Anna Winblad von Walter
generalsekreterare Föreningen för effektiva affärstransaktioner
Källa https://www.svd.se/storforetag-bor-agera-mot-skadliga-betaltider
