Det regeringen föreslår i en ny lagrådsremiss är att det införs en skyldighet för de större företagen att rapportera in sina betalningstider till Bolagsverket. Skyldigheten omfattar svenska företag som har fler än 250 anställda, vid köp av varor och tjänster från företag med färre än 250 anställda. Uppgifterna ska gälla både avtalade betalningstider och genomsnittliga faktiska betalningstider. Även fakturor som har betalats för sent ska rapporteras. Tanken är att informationen sedan ska publiceras och vara sökbar i ett register. Till exempel för en leverantör innan man gör upp med en potentiell kund. ”Det blir lättare för de mindre företagen att veta om de vill göra affärer med ett företag som systematiskt drar över tiden eller inte betalar i tid”, säger Ibrahim Baylan.
Lagen som ska ligga till grund för det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 mars nästa år. Betalningar som görs från den 30 juni 2022 och ett år framåt ska sedan rapporteras in till Bolagsverket, senast den 30 september 2023. Enligt Ibrahim Baylan är regeringen redo att gå fram med mer tvingande åtgärder, om det inte skulle räcka med den nya rapporteringsskyldigheten. ”Skulle det visa sig att det här inte hjälper så är jag inte främmande för det, även om det är en ganska stark åtgärd”, säger han.
Långa betalningstider har länge varit ett problem för många företag. Nu väljer regeringen att införa ett nytt system, i syfte att sätta press på de större företagen och snabba på betalningarna.
– Det är ytterst positiva nyheter att regeringen nu väljer att gå vidare med ett rapporteringskrav och sätta fokus på den här frågan. Även om det kommer lite sent och väldigt nära inpå Ibrahim Baylans avgång, konstaterar Anna Winblad von Walter Generalsekreterare för Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet och bolagsjurist på Sinf.
Sinf är en av de initiativtagande organisationerna bakom betaltider.se, och har sedan lång tid tillbaka drivit på för att få en utveckling i frågan om att korta betaltiderna. Föreningen kommer att träffa Näringsdepartementet i frågan under veckan, och få en genomgång av den föreslagna utformningen av rapporteringskravet.
– Vi hoppas att förslaget kommer att ge goda förutsättningar till en faktisk förändring för att korta betaltiderna och att det inte blir alltför urvattnat – det är alltid en kompromiss inom politikens värld.
I vilket fall är det positivt att regeringen nu agerar och visar att man är villiga att vidta åtgärder för att bryta utvecklingen och skapa förutsättningar för svenska företag att utvecklas och växa.
– Långa betaltider är kontraproduktivt och skapar negativa effekter för likviditeten i leverantörsföretag, som påverkar tillväxt, innovationskraft och konkurrenskraft – i förlängningen påverkar det leveransen till de beställare som kräver långa betaltider negativt. Att korta betaltiderna som beställare ligger inom ramen för ett aktivt hållbarhetsarbete och är en förutsättning för de beställare som vill samarbeta med de skarpaste leverantörerna i framtiden, menar Anna Winblad von Walter.
