Byråkrati sätter käppar i hjulet för reflexmarknaden. Enligt reglerna ska en reflex typprovas och certifieras varje gång en form förändras det minsta lilla.
– Det är ett solklart exempel på när regler varken är nödvändiga eller effektiva, utan bara innebär kostnader för företag som vill följa regelverket, säger Nathalie Fors, bolagsjurist på Sinf och aktiv i NNR.
Varje enskild form på reflexer ska vara provad av ett ackrediterat laboratorium, det innebär att det krävs en ny provning om du exempelvis vill svänga spetsen på en certifierad reflex i form av ett hjärta. Detta trots att både yta och reflexion redan är såväl provade som uppfyllda.
– Många av våra kunder önskar en egen reflexform, säger Fredrik Ahlström, vd på Plast Petter AB. Det kan vara exempelvis en kontur av en logotyp, med andra ord en form som inte finns. De ska till exempel användas som reklam att dela ut till kunder och beställs i låga antal.
– Ponera att vi får en förfrågan på 500 reflexer med ett företags logotyp, fortsätter Fredrik Ahlström, och att vi har typprovade och certifierade reflexer som vi skulle kunna använda. Formen på reflexen skulle komma att avvika något, men inte underskrida minsta yta. Detsamma gäller reflextionsyta. Dessa reflexer skulle kosta kunden säg 3 500 SEK. Men eftersom vi måste göra en ny provning och certifiering kommer de istället att kosta 13 500 SEK.
Reflexer räknas som personlig säkerhetsutrustning. De grundläggande kraven fastställs i en EU-förordning (som har ersatt det tidigare personlig skyddsutrustning-direktivet) och de tekniska detaljerna specificeras i en standard.
Standarden kan tolkas som att det räcker med en testning endast av den minsta presenterade produkten och på färgen med de lägsta fotometriska värdena. För övriga produkter ska endast den optiska arean beräknas och vara större än den på den godkända produkten. Men detta sätter förordningen P för. Den säger att säkerhetsprov inte får göras själv, utan måste lämnas för provning på ackrediterat laboratorium.
“Den goda medborgaren” som följer regler och krav kan därmed inte vara på marknaden med sina reflexer. Den lämnas därmed till aktörer som inte är lika nogräknade.
Enligt förordningen är Arbetsmiljöverket nationell marknadskontrollmyndighet, med uppgift att kontrollera att produkter som släpps ut på marknaden följer regler och uppfyller krav och det finns ett antal konsekvenser för företag som inte följer lagar och regler. Ytterst kan det bli fråga om både ekonomiska sanktioner och rättsliga åtgärder.
– Det här är ett ypperligt exempel på regler som inte fyller någon som helst funktion, utan snarare snedvrider konkurrensen avslutar Nathalie Fors. Det är också svårt att tro att Arbetsmiljöverket lägger sitt krut på frågan.
Sinf är en oberoende arbetsgivarorganisation som organiserar små och medelstora industri- och tjänsteföretag, med eller utan kollektivavtal. Om du inte är medlem och vill ha svar på fler frågor eller titta på juridikbanken – bli medlem!
