Tomas Rosenqvist, skattejurist, auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton och samarbetspartner med Sinf, sammanfattar de största förändringarna som föreslås i utredningen om 3:12-reglerna. Det handlar bland annat om ny beräkningsregel, höjt grundbelopp och förkortad karens.
De största förändringarna som utredningen föreslår:
- Ny beräkningsregel för gränsbelopp
- Grundbeloppet höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp
- Slopad 4 procent-spärr
- Inget löneuttagskrav utan ett löneavdrag
- Ändrad definition av närstående
- Gemensamt takbelopp för kapitalvinst och utdelning
- Förkortad karens
Som vanligt ska man fokusera på det man kan bäst – sin verksamhet och sin affär. Man kan bevaka utvecklingen vad gäller förslaget, eller låta sin rådgivare göra det. Men man behöver inte börja anpassa sitt ägande direkt utan det kommer att finnas tid till det. Lite is i magen. Rent konkret kan man fundera över om man verkligen ska sätta upp nya bolag som man äger direkt. Fördelningen av det så kallade grundbeloppet kommer att göras per automatik utifrån hur många bolag och hur stor andel man äger.
Reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2026 och är tänkt att tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2025.
Sammanfattningsvis innebär förslagen följande.
En ny modell för beräkning av gränsbelopp
Det föreslås en ny modell för beräkning av gränsbeloppet för delägare i fåmansföretag. I den nya modellen ersätts dagens förenklingsregel och huvudregel med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Ett grundbelopp liknande det som finns i dagens förenklingsregel utgör ett golv för gränsbeloppet och uppgår till fyra inkomstbasbelopp per företag. Det motsvarar 304 800 kronor vid 2024 års inkomstbasbelopp. Grundbeloppet ska fördelas på andelarna i företaget. Delägare som äger andelar i mer än ett företag ska fördela grundbeloppet mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp. Fördelningen mellan företagen ska ske i proportion till ägd andel i respektive företag.
Dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav (fyra procent ägande) slopas, vilket medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Det lönebaserade utrymmet utgör fortfarande 50 procent av den del av löneunderlaget som fördelas på delägarens andelar i företaget och som överstiger ett löneavdrag på åtta inkomstbasbelopp. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget.
Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås tas bort. Skälet härtill är att grundbeloppet höjs till fyra inkomstbasbelopp.
Närståendekretsen blir mindre
Regeln har stor betydelse vid tillämpningen av beskattningsreglerna för fåmansföretag. Utredningen föreslår en snävare närståendekrets som innebär att; syskon, syskons make och syskons barn inte räknas som närstående.
Ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst införs
Det föreslås även att det införs ett gemensamt takbelopp för tjänstebeskattning för kapitalvinster och utdelningar. Förslaget innebär att dagens två olika takbelopp slås ihop till ett gemensamt belopp. Enligt förslaget ska takbeloppet uppgå till 90 inkomstbasbelopp (vilket i dag gäller för utdelning) och avse både utdelningar och kapitalvinster som beskattats som tjänsteinkomster under beskattningsåret samt de två föregående beskattningsåren. Takbeloppet ska gälla utdelningar och kapitalvinster som betalas till delägaren och dennes närstående.
Kortare karenstid
Dagens tidsgränser föreslås sänkas med ett år, till beskattningsåret och de fyra föregående beskattningsåren, mot dagens regler då beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren ska beaktas. Innebär att tiden ett företag ligger i så kallad karens sänks.
Detta har betydelse för flera olika delar av fåmansföretagsreglerna. Framför allt har det betydelse för bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en andelsägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget eller för bedömningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.
Sinf är en oberoende arbetsgivarorganisation som organiserar små och medelstora industri- och tjänsteföretag, med eller utan kollektivavtal. Om du inte är medlem och vill ha svar på fler frågor eller titta på juridikbanken – bli medlem!
