Regeringen har presenterat sin vårbudget. Den lämnas i ett osäkert läge med krig i vårt närområde, en ansträngd situation på energimarknaderna i Europa och den högsta inflationen i Sverige på över 30 år.
Regeringen bedömer att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur som fördjupas 2024. BNP-tillväxten bedöms bli -1,0 procent 2023 och 1,2 procent 2024. Samtidigt är inflationen i Sverige den högsta på över 30 år. Inflationstakten enligt KPI bedöms bli 8,8 procent i år.
Såväl hushållens finanser som de offentliga finanserna väntas påverkas negativt av att efterfrågan i ekonomin sjunker kommande år. Sveriges offentliga finanser är dock robusta och statskulden ligger på en historiskt låg nivå.
I förslaget finns strukturreformer för en högre tillväxt. Uppdraget till den utredning som analyserar skattereglerna för entreprenörer, de så kallade 3:12-reglerna, har utökats till att även omfatta förslag för att ytterligare främja entreprenörskap och underlätta ägarskiften. Ett arbete har även inletts för att minska företagens kostnader för administration och under våren tillsätts en produktivitetskommission som ska analysera hinder för och möjligheter att höja produktivitetstillväxten i den svenska ekonomin.
Det besvärliga ekonomiska präglar förslagen i vårbudgeten och den ekonomiska politiken i stor utsträckning. Regeringen avser att bedriva en fortsatt återhållsam finanspolitik samtidigt som stöd ges till framför allt utsatta hushåll.
Den svåra ekonomiska situationen ska mötas med en plan som innehåller tre delar:
- Bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll
- Återupprätta arbetslinjen
- Strukturreformer för en högre tillväxt
Utöver det avser regeringen att fortsätta verka på flera områden för att lösa samhällsproblem:
- Öka tryggheten
- Förbättra skolan, vården och omsorgen
- Stärka försvaret och krisberedskapen
- Förbättra energiförsörjning och minska utsläppen
