Effekterna av regeringens alldeles för långsamma hantering kring elpriserna syns i det ökande antalet varsel under de senaste veckorna. Varslen började för ungefär två månader sedan och fortsätter kontinuerligt att öka både i omfattning och antal. Företagen fick en andningspaus när den nya regeringen gick ut med att ett stort stöd skulle komma till undsättning för företagen. Den andningspausen blev dock väldigt kort då energi- och näringsminister Ebba Bush förra veckan meddelade att företagen kommer att få vänta till februari, kanske ännu längre.
Den 1 december publicerade Creditsafe den näst högsta konkurssiffran någonsin i sin konkursstatistik för november. Det är den fjärde månaden i rad med ett ökat antal konkurser. Flera branscher bromsar in snabbt och företag inom flertalet branscher uppger att orderingången minskar. Tidigare men även nuvarande regerings senfärdiga hantering av problemen med de höga elpriserna slår nu igenom på riktigt och gör läget akut för många företag. Effekten av de höga elpriserna behöver hanteras mycket snabbt. Ebba Bushs råd att avvakta och se när pengarna kommer att betalas ut till företagen är märkligt. Företag som redan nu vänder på varje krona kan inte vänta längre. Vinterkylan tilltar och när reaktorn i Oskarshamn stängs av i veckan kommer det att stramas åt ytterligare.
I Sinf:s senaste Underleverantörsbarometer uppger 18 procent av underleverantörerna att de nu planerar varsel och uppsägningar. Trenden förstärks av de dagliga rapporterna. Företagen har behövt hantera ökade kostnader för materialbrist och försenade leveranser under lång tid, allt äter på marginalerna och signalerna pekar på att en kostsam avtalsrörelsen står för dörren.
Med mindre än tre veckor kvar till jul sitter en femtedel av Sveriges underleverantörer med svåra beslut att säga upp personal. Personal som egentligen behövs så fort konjunkturen återgår. Barometern visar att osäkerhetsfaktorerna är alltför många för att inte agera.
Många företag gör nu stora insatser för att spara el och har lyckats göra besparingar. Men de ekonomiska förutsättningarna räcker inte till. Det som är oroande är att företagen nu kommer att behöva säga upp kompetent arbetskraft som de lagt ned tid och energi på samt letat länge efter. Det kommer att innebära att när konjunkturen vänder uppåt igen kommer svenska företag inte kunna växla upp tillräckligt snabbt. Underleverantörernas problem att hitta medarbetare låg på rekordnivåer efter pandemin, ett mönster som sannolikt kommer upprepas när konjunkturen vänder uppåt.
Konjunkturuppgången kommer att sinkas av personalbrist och bristen på kompetenta medarbetare. Ett korttidsstöd, likt det under Coronapandemin där man under konjunktursvackan kan utbilda sina medarbetare, behövs omgående. Korttidsarbete med internutbildning kommer att bidra till att Sverige återhämtar sig snabbare och står bättre rustad i teknikomställningen, vilket kommer generera skatteintäkter och gynna Sveriges tillväxt.
Nu behövs det:
- Akut möjlighet till korttidsstöd för de företag som drabbas så de kan behålla personal och utbilda dem under krisen för att snabbt skala upp igen när konjunkturen vänder. Det kan vara räddningen när stödet kring elen dröjer. Systemet kring korttidsarbete är redan uppbyggt vilket gör att företagen skulle kunna få stöd redan imorgon.
- Snabbt stöd till drabbade företag i form av snabb återbäring på elen.
- Stöd för inköp av elbesparande utrustning och maskinell utrustning som reducerar elkonsumtionen och en breddning av den nationella elsparkampanjen om hur man genom mätning hittar eltjuvar i anläggningar för att spara el och kostnadsreducera.
Varje dag vi skjuter upp ovanstående åtgärder innebär samtidigt slutet för många i grunden välmående företag, ett helt onödigt tapp av svenska jobb och en borttappad tillväxt. Att snabbt återinföra korttidsstödet skulle också innebära att företagen kan ta fart snabbare när konjunkturen vänder. Det behövs en snabb och handlingskraftig regering nu. Varje timme räknas för företagen.
Det är bråttom!
