Först frysa för att sedan avveckla, sedan några snabba neddragningar i vårbudgeten inom områdena företagsutveckling och innovation samt exportfrämjande verksamhet. Därefter prata om att det är bland de små och medelstora företagen som framtidens jobb- och skatteintäktskapande storföretag återfinns.
Det är näringsminister Mikael Damberg och de rödgrönas sätt att agera mot bland annat ett av de allra mest uppskattade statligt finansierade utvecklingsprogrammen för små- och medelstora företag, SME, Tillväxtverkets Leverantörsprogram. Ett operativt utvecklingsprogram med inriktning på att få leverantörer av både varor och tjänster att växa på marknaden, främst internationellt, eller på annat sätt stärka konkurrenskraften och kanske klättra i värdekedjan.
Men agerandet är inte bara ett svek mot SME-företagen inom leverantörsindustrin. Utan det är ett minst lika stort svek mot små industriorter på landsorten som Olofström, Gnosjö, Fagersta, Mjölby, Köping, Robertsfors med flera. Landsortskommuner där leverantörsindustrin är ryggraden i lokalsamhället.
För dem är beslutet i vårbudgeten lika ogenomtänkt som höjda drivmedelsskatter. Dessa slår i regel hårdast mot de redan ekonomiskt svaga men helt bilberoende på landsorten.
Man kan också undra vad regeringskollegorna, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, tycker om agerandet. En som vill ha en levande landsbygd och en annan som inget annat vill än att skapa nya jobb.
När vi frågar små och medelstora leverantörsföretag om deras syn på framtiden, får vi en detaljerad kartbild över det som kan sammanfattas med orden ”bygga framtida konkurrenskraft”:
De vill utveckla sin affär genom internationalisering och export,
De behöver höja produktiviteten, vilket sker genom automation och digitalisering,
De behöver bli bättre inom marknadsföring och försäljning,
De behöver bli bättre inom i första hand produktutveckling men också innovation och ny teknik,
De behöver bli ännu bättre inom rekrytering och kompetensförsörjning,
De behöver växa i volymer eller klättra upp i värdekedjan, genom sammanslagningar och/eller strategiska samarbeten mellan småföretag,
De behöver ha tillgång till krediter och vissa fall även riskvilligt kapital.
Baserat på dessa insikter vill vi ha ett mer operativt utvecklat och kraftfullare statligt stödprogram för att utveckla små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin. Det avvecklade, men framgångsrika, leverantörsprogrammet kan tjäna som förebild.
Det handlar trots allt om jobben, dagens och morgondagens. Men det handlar också om framtida skattekronor från företagen och deras anställda – pengar till välfärden.
Leverantörsprogrammet har varit bra. Totalt rör det sig om 85 miljoner kronor fördelat på fem år som för deltagande företag inneburit förstärkt konkurrenskraft och en framflyttad marknadsposition. Dock är det svårt att se direkt förbättrade ekonomiska nyckeltal på så kort tid, utan rimligen om 5-7 år.
Drygt 90 procent av deltagande tillverknings- och teknikföretag uppger att deltagandet har stärkt företagets konkurrenskraft. Dessutom har det gett dem strategiska insikter om att agera på en global marknad med sina varor eller tjänster.
Tack vare samarbetet med branschen, är leverantörsprogrammet en upparbetad och fungerande kanal in till företagen vars lednings största bekymmer är att hantera vardagen. Det innebär att det finns få ögonblick att lyfta blicken för ledning och även ägare, något som leverantörsprogrammet klarat.
Dagens stora industriella frågor är energi, infrastruktur, beskattning, lagar och regelverk samt framtida kompetensförsörjning. Medan för SME-företagen är de betydligt jordnära för att kunna hantera vardagens bekymmer fram tills nästa bokslut.
Därför känns regeringens agerande genom att avveckla istället för att utveckla leverantörsprogrammet inkonsekvent. Det är sällsynt att ett branschdedikerat program har varit så bra enligt Tillväxtverkets egen bedömning. Därför bör leverantörsprogrammet tillåtas fortsätta, men utvecklat till att även omfatta små och medelstora företag även inom andra industribranscher.
Fredrik Sidahl, vd FKG, Fordonskomponentgruppen
Anders Ekdahl, vd Svensk Industriförening, Sinf
Göran Johnsson, fd förbundsordförande IF Metall
Stefan Ottosson, vd Gnotec, deltagande företag
Roger Berggren, vd Leax, deltagande företag
Källa: http://www.nyteknik.se/opinion/de-sviker-leverantorer-och-sma-industriorter-6588000
